Hej Esters mamma, jag vet inte om du fortfarande läser kommentarer men jag skriver ändå. Jag hittade hit för att jag sökte info om Spädbarnsfondens Stilla dagar och fick en sökträff på din blogg. Jag har läst från början till slut och kan inte hålla tårarna tillbaka för jag känner igen varje ord du skriver än om jag förlorade min dotter på ett annat sätt. Det har gått nästan fem år för mig och jag vet fortfarande knappt hur jag ska stå ut med livet utan mitt barn. Hoppas du och din familj mår så bra som bara är möjligt, jag vet att er lilla vackra Ester finns hos er ännu. Stor kram och värme från en annan mamma som sörjer.
Jag beklagar så att ni fått genomgå detta. Att förlora ett barn är inget någon skulle behöva vara med om. Jag tänkte bara säga att tack vare artiklarna om er Ester så har jag nu fått vaccinera mig mot kikhosta under min graviditet. Jag är 80-talist och har därför inget vaccin mot kikhosta själv sen tidigare. Mödravården och infektionskliniken ville inte vaccinera mig men jag fann en privat infektionsläkare som gav mig sprutan idag i vecka 29+2. I USA, Canada, Australien, Nya Zeeland Storbritannien, Belgien, Schweiz och vissa delar av Spanien vaccineras nu alla gravida som vill mot kikhosta under tredje trimestern och det gör mig heligt förbannad att vår Folkhälsomyndighet precis har beslutat att vaccination under graviditet är för kostsamt för staten. Samtidigt som man går ut med att kikhosta är ett ökande problem och att spädbarn riskerar sina liv och att man "aktivt" ska skydda spädbarnen. Jamen hur då?
Studier från de länder där man har vaccinerat gravida sen 2011 och framåt visar att vaccinet ger spädbarn ett gott skydd under de första månaderna av sina liv och att inga biverkningar finns varken för mor eller barn. En liten minskning av hur aktivt bebisen reagerar på sin egen spruta vid 3 månader har kunnat ses, men det är ju oändligt mycket bättre att ha ett skydd från födseln och sedan ett något minskat skydd efter första sprutan (jämfört med om modern inte fått vaccination under graviditeten) än att vara helt oskyddad under de första livsveckorna då man som spädbarn är så skör ändå.
Hur som helst, artiklarna om er dotter har gjort mig uppmärksam på sjukdomen och förhoppningsvis även andra. Jag önskar att man inte var så stelbenta och gammaldags i Sverige så att fler spädbarn fick skydd. Stora varma kramar till er och er lilla Ester